Döda Dagar

Jag skulle vilja påstå att den där klämkäcka energin som infann sig häromdagen har nu dragit sig tillbaka och lämnat mig kvar som ett tomt skal. Eller kanske inte helt tomt, det finns en viss frustration och irritation kvar. Och det är ju verkligen inte vad jag känner för att kånka runt på - det känns tungt.

Jag vet att det finns folk som har det mycket värre krämpor än mig,och jag borde inte klaga. Men det här är ju mitt liv och jag vill inte jämföra med någon annans. Så klagaklagaklagaklagaklagaklaaaaaaaaaga.
När jag kom hem till Fredrik och Anna idag och tog av mig skon insåg jag att min tå har exploderat. Och det har gått igenom strumpan. Tack för det.
Fick en tid på närakuten på eftermiddagen och läkaren bestämde sig för att provocera mina sista energiknyten och klämde allt vad hon gick för så tån såg inte längre ut som en tå. Lite provtagning och ett NYTT penicellinrecept senare sitter jag här och känner mig jävligt lurad. Det känns om Gud glömde mig när han delade ut vänstertår. Fast vem fan är Gud egentligen. Bah.
Anna menade på att om jag skulle leta efter en ny tå på tradera så kunde jag passa på att leta efter en ny svans till William som har fått lite fukteksem - men darling jag kan meddela dig att Traderas tår och svansar inte känns lagligt.

För övrigt idag har vi arbetat på vårt grupparbete. Självklart har vi ätit en massa också. Fredrik hade bakat en drömsk chokladkaka som han hittat ur sin USA kokbok. Ja, ni vet ju hur amerikaner ser ut så ni kan ju tänka er hur den smakade. Mia svängde in på bageriet och köpte nybakade ciabattas och vi drog till med lite brieost till det. Det kan gå illa med beach 2008 men surprise surprise! I don't give a flying fuck! Jag mätte mitt BMI i måndags och det känns som jag kan äta ett par veckor och ta igen det framåt....maj. Eat me.
Iallafall, när vi satt där och åt. Och åt. Så diskuterade vi spöken och hemsökta hus då några av oss hade sett på "Det okända" igår och jag älskar sånt där, gåshud och rysningar hör till såklart. När posten damp in via brevinkastet så hamnade vi alla i något slags panikattack och fredrik flög upp från stolen och mia dök med huvet ner i mitt knä medan jag, anna och basti skrek ut några gälla toner.
DET är charmen med det övernaturliga!

Hoppas ni kan sova gott inatt.....och ni vet vad som gäller om ni vaknar klockan 3 inatt...........moahahahahaha..
image344

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback