Emma - Det är så jag säger det

Hej hopp, jag gör ett mini-inlägg medan Wille har åkt hem för att hämta lite grejer o Junie sover! Lilla fröken behagade sätta fart på förlossningen i lördags och vi åkte in till förlossningen vid halv två lördag natt, fick lite att sova på och gick ett par timmar till patienthotellet, sov gjorde jag dock inte! Vid sex gick vi tillbaks till förlossningen och tanken var att jag skulle få bada osv men pga att lillpruttans hjärtslag gick ned emellanåt så blev det aldrig av. Efter en undersökning visade det sig att damen låg i ansiktsbjudning, vilket kan vara ett födelsehinder. De försökte under flera timmar få henne att rotera rätt och gav mig värkstimulerande för att få lite mer sprätt på saker o ting men det gav lite väl mycket sprätt för då hade jag värkar nästan oavbrutet och varenda en var från helvetet....:D efter ett tag insåg de att värkarna försämrade bebisens kurva och det var för att hon låg så konstigt så vid varje värk tryckte livmodern på hennes ögonglober - inte så skönt kan vi väl ana. För att göra en lång historia kort ville jag dö av smärta, fick slutligen epidural men fick till sist akut kejsarsnitt då hon inte kunde födas ut normalt. När hon kom ut såg man även att hon satt fast i navelsträngen så det var troligtvis därför jag känt mindre rörelser de senaste dagarna men sånt kunde de inte se på ultraljudet tydligen. Ut kom hon, svullen som en liten blåfisk kring ögonen, lite låg temp och lågt blodsocker så hon fick ligga på en annan avdelning än oss första natten men nu har vi eget rum på elvan! Nu är det min kropp som ska läka lite, efter att först ha legat i värkarbete dryga åtta timmar o sen bli karvad i så känner man sig inte så kaxig! Sen ska vi få igång amning också för lilla fröken är lite lat på den fronten...:) Jag behöver väl inte ens sägs att det är världens bästa känsla över att hon är ute och mår bra?! Vi alla trodde att vi skulle få ut en bebis med tjockt svart hår men varför göra som alla förväntar sig jämt? Liten blondie men med väldigt mörka ögon, 52 cm lång och 2960g vid födseln. Som en liten tarm! Ja det blev visst ett rätt långt inlägg ändå, men vi hörs igen när vi landat hemma och får mysa loss ännu mer!!