Emma - Det är så jag säger det

Det är underligt hur vår lilla dam har svårt att koppla av om hon inte ligger i famnen o sover. Jag har gett upp tron om att få sova mer efter kl sex så idag gick vi upp vid halv sju nångång och jag klädde på henne och bäddade sängen osv så det liksom blev "dag". Själv sitter jag fortfarande i morgonrock...inte lika lätt att hinna med sina egna morgonbestyr när mini-me inte sover....Hon somnade iallafall i min famn, och jag la ner henne i soffan i hopp om att få gå o göra mig i ordning för dagen, meeeen tji fick jag för då blir hon mer eller mindre vaken och försvinner jag ur hennes åsyn så gnälls det och nappen spottas ut, mest för att jäklas tror jag!

Idag är det biodags!! Äntligen. Jag har så höga förväntningar att jag nästan blir upprörd på mig själv....;) Det ska bli otroligt "lyxigt" att få åka iväg med Emelie och bara vara "tjejer" för ett par timmar. Eller jag menar ju såklart fjortisar.. :)

Apropå nåt helt annat. När Junie kom till världen, skedde det ju med akut kejsarsnitt. Och det innebar ju bland annat att jag låg på uppvaket ett par timmar - dock vaken, men fick ju inte äta nåt resten av den dagen. Det slog mig häromdagen att vi aldrig fick de här faaantastiska smörgåsarna och den lilla svenska flaggan för att fira lillprutts ankomst....är det ett privilegium som bara "normalfödande" människor får eller? Jag känner mig i efterskott lite snuvad på konfekten ;)

En annan sak. Jag saknar inte min gravidmage för fem öre. MEN OJ va skönt det var att ha tajta tröjor med en mage som var "berättigad" till att stå ut....inte lika kul att ha sina tröjor nu när den spända fina magen är väck...mina gravidkilon är mer eller mindre borta redan så det är jag ju tacksam för men den där lilla skinnpåsen på magen...hej med dig!

Nu ska jag trippa på tå in i badrummet och raggarduscha medan lillan sover räv.

Jag återkommer med euforiska känslor efter kvällens biobesök! =)