A moment of weakness
En stund av trötthet, irritation, och tomhetskänsla. Vill du fråga mig varför jag känner så, så kan jag ge dig tusen svar. Men samtidigt vet jag inte vad jag ska svara. Ibland slår livet till som ett wake-up call mitt i vardagen, som en påminnelse om att du bara är mänsklig. Mycket känns tacksamt i mitt liv. Men mycket känns också så jävla otacksamt. Jag är så glad över min familj som är det bästa jag vet, jag är så glad över att jag börjar känna mig vuxen och sakta men säkert börjar komma i från det osäkra stadiet i livet där allt runtomkring mig stressar upp en. Jag är så glad över att jag har en skara vänner som gör mig så varm i kroppen från topp till tå, även om ni alla är som natt och dag jämfört med varandra....and where does that leave me? Jag är glad över mannen i mitt liv, som efter mycket står kvar och älskar mig varje dag, ups and downs. Men trots alla dessa Glad-faktorer, känner jag mig iallfall som ett mähä just nu. Rätt så oförklarligt. Och jävligt otacksamt.
So shape me up I'm not good enough
Make me be just right
Aren't you getting sick of being so polite
Only the fakes survive
♥
Make me be just right
Aren't you getting sick of being so polite
Only the fakes survive
Kommentarer
Postat av: Elin
Det kommer snart solsken och då känns det lite bättre ska du se. Sen har du rest på äventyr alldeles nyss och även om det bara var en weekend så är du nu tillbaks i
vardagen, det känns också :)
Jag ville så gäääärna skriva 4 A4 sidor till uppsäningsblanketten om varför jag sa upp mig från tc men eftersom man inte ska skita i det blå skåpet IFALLATT så skrev jag kort och gott studier.... det känns nästan lite illa hehe.
Trackback