Emma - Det är så jag säger det

Jag har nu påbörjat min vilo/kureringstid. Bullbaket med Maria får bli nästa vecka och skolan imorrn får skippas, än en gång så vägrar jag vara sjuk i helgen. Det är typ once in a lifetime som vi alla kan ses en o samma helg och att Hanna är hemma i Sverige så nejnej.

Har just försökt att få tag på nån nere på turistbyrån här i stan för min mosters skull, men det är tamejfan omöjligt. Har varit nummer ett i kö en evighet så jag tror dom sitter bredvid telefonen o bara dricker kaffe. Jag menar hur många kan det vara som ringer till kristinehamns turistbyrå i februari. Eller överhuvudtaget.

När wille kom hem igår insåg jag att vi har gjort ett byte i vår relation. Han kom hem och hade köpt nya lampskärmar till vardagsrumslamporna.......what? Jag har inte ens tänkt tanken?! Jag trodde något sådant var omöjligt. Häromdagen lagade han strålande mat, och jag bara skiter i o laga mat för jag har varken lust eller ork.
 What is going on! Snart står väl han o diskar frenetiskt och jag slöar i soffan. Eller wait a minute, så ser det ju ut nästintill.
Jag kanske borde ta mig i kragen.
Eller njuta en stund.
Ja.

Vila på soffan, knapra tabletter och sova.

Fast jag har en känsla av att nån kommer be mig hämta han på station senare.
Jaja.