Emma - Det är så jag säger det

Idag slog vi på stort och lämnade soffan och film på hemmaplan (!) och gick på bio. Avatar. Jag hade väl egentligen inga förväntningar på den, och jag brukar gilla såna här typer av filmer vanligtvis men nej....den gick inte speciellt högt upp på min lista....Och Mikaela, om du läser det här...jag fällde inte en enda tår! Galet.
Igår däremot såg jag "The lovely bones" (och där föll nåra tårar..) som jag läste om på blockbusters hemsida, och redan efter ett par minuter in på filmen slog det mig att jag måste ha läst boken...och jag måste till och med äga boken. Sure thing. På svenska heter den "Flickan från ovan"och den läste jag för hundra år sen när allt jag läste handlade om tragiska livsöden...den handlar iallafall om en fjortonårig tjej som blir våldtagen och mördad på väg hem från skolan, och sen följer hon sin familj från himlen, och får se hur de bearbetar livet efter deras förlust. Boken var bra, filmen var också bra, lite orginell men sånt gillar jag. Och tragisk såklart. Jag blir så förbannad över folk som tror sig ha rätten att göra precis vad de vill med en annan människa. Jag som inte är religiös på nåt sätt, hoppas iallafall att det finns ett särskilt ställe efter döden för såna som dom. Ett jävligt otrevligt sådant.