The heart is a rebel

Det är löjligt hur beroende man kan bli av en jäkla mataffär - men gud va jag saknar Maxi. Det känns som att minsta handling nu är ett projekt! Dagens promenad får bli upp till mammas jobb och "hämta" henne och ta netto på hemvägen. Som tur är behöver jag bara lite fika till morgondagens utelektion. Så irriterande.



Varje år vid den här tiden börjar min kära sambo få "jag-måste-åka-utomlands-panik". Jag har dock inte hört så mycket gnäll än sålänge men det kan ju bero på att han är student detta år och inte har samma ekonomi som tidigare år. Jag är ju såklart också sugen men vår resa blir ju augusti så man får ha lite is i magen. Men visst är det lättare att klara sig fram till våren/sommaren om man har små delmål att se fram emot? Har man inget att se fram emot så känns det ju som tiden står still. Jag vet inte vad jag har för ljuspunkter än..men jag tror vi måste skapa några för att jag ska överleva bland annat det nya schemat jag såg idag...fler dagar i veckan och mycket längre dagar än tidigare..jag vet att många studenter har det tusen ggr värre men är man vad vid ett visst tempo blir man knäpp om de ökar tempot "ännu mer". Till helgen ska vi ju till Motala, det är ju ett litet litet mål, ...i april kommer Moster och stannar en ungefär en månad så det ser jag ju fram emot, brorsan och hans kompisar ska till koster en vecka i maj och jag är väldigt sugen på att joina dem ett par dagar...annars känns "delmålsregistret" rätt så tomt just nu.

Planer måste smidas alltså.


Koster mitt paradis.

Kommentarer
Postat av: cornelia

Ja emma det är faktisk bara en mataffär ;)

Postat av: Fägermän

Såja Cornelia, var inte bitter nu för att du inte har nån "riktig" mataffär i kvarteret (eller landet!)där du bor som inte tar överpris för allt! ;D

2010-03-09 @ 19:22:37

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback