There is a crack in everything, that's how the light gets in..
Idag när jag var på jobbet såg jag framför mig hur kvällen skulle bli. Kanske kunde jag komma hem till ett hem där ljusen redan var tända och middagen stod i ugnen? Det kunde jag säkert ha fått om inte Willes migrän hade bestämt sig för att hälsa på. Det tycker jag är jävligt orättvist. Både för willes skull och min egen. Men efter diverse mirakelpiller kanske han blir människa senare ikväll...vad vet jag. Men någon middag orkar jag bara inte göra för mig själv och med ens känns fredagen bara tragisk...
En gång bodde vi i Avesta, och en gång var vi på konsert i Hedemora (by the way: ni behöver aldrig åka till hedemora) där blev min sambo misshandlad av två hillbillies som tillsammans ägde en hjärna, the size of a pea. Efter den här tråkiga och relativt blodiga misshandeln utlöstes migrän som han aldrig tidigare i sitt liv varit drabbad av, och många gånger av de här anfallen har vi varit tvungna att besöka akuten. Sist vi var där fick vi dock starkare tabletter som man ska både svälja och stoppa både här o var....så jag hoppas vi slipper det den här gången och kan ha lite fridaymys som alla andra svenskar.
Stackars wille. Och lite stackars mig också.
En utslagen hjälte.
En gång bodde vi i Avesta, och en gång var vi på konsert i Hedemora (by the way: ni behöver aldrig åka till hedemora) där blev min sambo misshandlad av två hillbillies som tillsammans ägde en hjärna, the size of a pea. Efter den här tråkiga och relativt blodiga misshandeln utlöstes migrän som han aldrig tidigare i sitt liv varit drabbad av, och många gånger av de här anfallen har vi varit tvungna att besöka akuten. Sist vi var där fick vi dock starkare tabletter som man ska både svälja och stoppa både här o var....så jag hoppas vi slipper det den här gången och kan ha lite fridaymys som alla andra svenskar.
Stackars wille. Och lite stackars mig också.
En utslagen hjälte.
Kommentarer
Trackback