Emma - Det är så jag säger det

Nu har jag märkt vartenda klädesplagg i hela Junies garderob, förutom strumpor och pyjamaser då förstås. Kanske lite överdrivet att gå på alla plagg men jag vet hur irriterande det är att stå där på förskolan och inte veta vems kläder som tillhör vem. Även om det kanske är vanligare hos de lite större barnen som kan ta av sig själva o lägga lite varstans. Men nu är det iallafall gjort! Imorrn är det en LÅNG dag. Jobbar 7.30-19...Först har vi fortbildningsdag fram till 15.30 sen APT. En timmes lunch och jag har inte bestämt mig än om jag ska joina de andra till Thaien eller gå hem och äta med min lilla bebis....blir nog det sistnämnda annars hinner jag knappt se henne imorgon :( På tisdag börjar allvaret för henne och pappan. Eller ja, första inskolningsdagen är bara en timme på morgonen för att säga hej osv. Lite dumt tycker jag men men. Är inget fan av den inskolningsmetod de kör på Vipan tyvärr men har hört andra som tycker det funkar bra så nu är det väl upp till bevis då antar jag. Junie har iallafall blivit sig själv igen och har varit en riktig gullrumpa de senaste dagarna, sådär så man inte vill släppa taget om henne alls. Glad, busig och lite utmanande emellanåt. Som det ska vara när man är dryga året! Ska bli intressant att se hur länge hon hinner vara på förskolan innan hon drabbas av nån bacill! Och jag med får den delen! Dags att bli "dagisangripen" igen innan man hinner bli lite immun. Wille är iallafall hemma till nästa tisdag, känns skönt. Och nu snart tänkte jag sätta mig ner med min lilla mamma får att se över våra scheman och se vilka dagar dom kanske kan hämta Junie när jag jobbar sent, Wille är sällan hemma före 17.30 tyvärr och ibland stänger ju jag vilket till o med kan bli 18.30. Ser fram emot när jag ska hoppa på 80% istället för 100%. Dags för lite söndagsångest! Bye, som Junie säger när nån går...hon är så talangfull ;)